Eller bättre sent än aldrig
Inte var vi med då det begav sig 1913, när herrarna Rosèn och Larsson drog igång verksamheten vid Kristdala Motorfabrik, senare benämnd KRIMO. Om jag så hade varit då, hade jag nog inte varit med på båten i alla fall utan stått vid sidan och tittat på. Men nu lagom till 100 års minnet köpte vi vår första aktie i denna ärovördiga firma. Hur detta kommer att påverka vårt liv återstår att se men som tidigare framförts i något sammanhang så måtte väl ändå en (1) aktie vara bättre än ingen. I vart fall kan vi konstatera att på dessa hundra år har värdet femdubblats. Så visst har vi levt upp till det gamla uttrycket.
En rapport om arbetet med företagets historia innebär följande,
Kontakten med företaghets produkter har fördjupats avsevärt sedan vi började forska och sammanställa matrial inför den stundande artikeln. Vissa initiala slutsatser har vi fått förkasta vilket måste betyda att arbetet gått framåt. Vi har lärt oss vad som inte stämmer och följdaktligen då minst lika mycke som är den rätta ordningen. Krimo, Beijer och Målilla har inte gjort något för att underlätta för oss efterkommande nostalgiker, det är då säkert. Inga arkiver, i vissa stycken odefinierbara serienummer, broschyrer med åldriga bilder och överdrivna texter. Det första budskapet som jag vill framföra i sammanhanget är, Lita inte på broschyrerna.
Vi hopppas kunna knäcka koden mellan Krimo serienummer och Champions nummerserie. För de är INTE synonyma, som vi först trodde. Vi har koll på Krimomotorernas tillverkningdatum fram till ca 1924, kanske i viss mån ända till 1926-28, men sedan är läget ovisst. Det är egendomligt att det inte finns fler säkra inköpsdatum för motorerna på 1930 talet. Då säger jag säkra verifierade, men det klart vi når ju inte alla KRIMO ägare bara för att vi bloggar och annonserar lite. Några trevliga läsare har kontaktat oss och det är helt perfekt men ytterligare kontakter önskas. Därför ber vi er HJÄLP till lite, gärna med andra motorer ni känner till. Hitills har vi koncentrerat oss på de tidigare motorerna, fram till slutet av 1920 talet. Utvecklingen på 1930 talet har vi endast ägnat oss åt ytligt. Statistiken över bevarade motorer får oss att tro att det var då volymen på produktionen var som störst.
Vi är inte på det klara med vilka bokstavsbeteckningar som har gällt, ännu mindre vad de står för. Vi har tom dåligt med matrial på de sena trettiotalarna och krigstids motorerna. Vi är fast beslutna att kartlägga motorproduktionen vid A.B. Kristdala Motorfabrik. Den första kom för hundra år sedan den sista vet vi inte riktigt men det var nog 1950 tal. Fast det är ju rätt länge sedan det med nu.
Redan tidigare har vi redogjort hur Lars Eliasson svarade på bloggen med att förse oss med diverse information relaterat till maskinen och dess verksamhet innan Far köpte. Bla annat så har Lars E. besiktningsboken till maskinen i behåll som han lovat att komma hit och överlämna. Idag var det kusinen Cleaes Eliasson som gjorde entré och blev den första i familjen att återbekanta sig med lokomobilen far köpte av dem för 40 årsedan. Vi är nog medvetna om att det kan vara svårt att inhämta någon större AHh känsla inför en rostig lokomobil inställd i ett skjul med 25 st andra bara si så där,... men det är stort och mycket possitivt att man faktiskt bryr sig. Den maskinen är ju en av grundstenarna historiskt, i familjen Eliassons ekonomi, uppfattar jag det som. Drivkällan för sågverket som drevs under orostiderna på 1940 talet, och levererade stora mängder sågade trävaror till Landskronavarvet får jag veta. Även om Claes inte säger sig ha något personligt minne av maskinen så är det familjehistoria. Vi är hedrade över besöket och hoppas att på mera av den sorten framöver. Tack Claes och Välkommen nu framöver hälsar vi Lars Eliasson. 
